Järn och smide har format mycket av vår kultur under tusentals år i det som vi idag kallar för Sverige. Här berättar vi lite om hur smidet har hjälpt lokalsamhällen att formas och hur smideshantverket har påverkats av industrialisering och urbanisering på senare tid.
Smide i tusentals år i Sverige
Smide tillhör en av de aktiviteter som brukar forma en kultur. Det är inte för inte som man brukar tala om bronsålder, järnålder och så vidare. Just järnåldern är nog den som vi i Sverige kan känna en stark koppling till eftersom den bitvis sammanfaller med det som vi brukar kalla för vikingatiden.
Smide av rikt dekorerade svärd visade på stor hantverksskicklighet, men lika mycket så fanns det ett välutvecklat guldsmide, vilket man kan se fina exempel på om man besöker guldrummet på Historiska museet i Stockholm, men även många länsmuseer på olika platser i landet.
Järnbrukens storhetstid
Svenskt smide och framför allt svenskt järn blev med tiden en stor exportvara. Vi har berg som är rika på järnmalm och järnet bidrog till att lyfta Sverige från en liten nation i periferin till en stormakt.
Just under Stormaktstiden så hade järnproduktionen och de olika bruken sin blomstringsperiod. För att nämna ett par viktiga regioner så fanns det gruvdrift och stora järnbruk i Bergslagen och Roslagen. Något som har påverkat dessa bygder även in i senare tid.
1800-talets industrier & järnvägar
Under 1800-talet bredde järnvägarna ut sig i landet och bidrog till en effektivisering även i andra industrier, till exempel skogsbruket då det blev mycket enklare att transportera både timmer och sågade produkter till andra delar av landet.
Järnvägsbygget krävde både råvara och kunniga smeder för att få fram nog med material till såväl räls som lok och vagnar.
Den ökade industrialiseringen drev på utvecklingen och hjälpte till att bygga upp tätare lokalsamhällen i regioner som tidigare endast bestått av glesbygd.
Yrket smed fick ett rejält uppsving då det behövdes allt fler smidda produkter – från brofundament till smidda grytor i hemmet.
Smide under 1900-talet
Under 1900-talet gick utvecklingen i allt större grad mot en industrialiserad form av smide. Det handlade mindre om handkraft och mer om en automatiserad process för att ta fram det som behövdes till urbaniserad stadsmiljö.
Även på landsbygden lyftes standarden i många hänsyn, från att man drog fram kommunalt vatten och avlopp till allt fler områden och att man i högre grad började bygga med stålförstärkt betong.
Man ska heller inte förringa den svenska vapenexporten som var en viktig del av vår ekonomi under lång tid. Allt fler smeder arbetade inom industrin.
Uppsving för traditionellt smide
Efter en storhetstid som varade ungefär fram till tidigt 1980-tal så mattades den svenska stålindustrin av. Färre industriarbetare och smeder behövdes.
Idag ser man istället ett uppsving när det kommer till hantverksföremål. Konstsmide och gammaldags handsmide av bruksföremål har fått en ökad marknadsandel för att bevara gamla byggnader. Även ett större hållbarhetstänk gör att fler väljer produkter från svenska smeder och mindre fabriker som tillverkar produkter i klassisk design.
Yrket smed har blivit mer efterfrågat även inom moderna bygg- och renoveringsprojekt. Det är allt fler som beställer specialtillverkade byggnadsdetaljer och vid installation av färdiga byggnadsdelar som trappräcken, fästen till glasväggar och dylikt så behövs det ofta någon som är svetskunnig och även kan anpassa lösningarna till byggnaden.
Är du nyfiken på ett yrke som är omväxlande och behövs både på landsbygden och inne i städerna så bör du fundera på om det kanske är smed du ska bli.